En blogg helt enkelt: Safari och champagnelunch

Maken har farit iväg på sin efterlängtade instruktörskurs och jag försöker fylla eftermiddag och helg med aktiviteter för att få tiden att gå supersnabbt tills han är tillbaka igen. I lördags tog vi oss till Taman Safari, en safaripark som ligger ca 8 mil söder om Jakarta. Laila följde med oss, och det är så skönt att ha henne med, dels för att det är jättetrevligt förstås men också för att hon och Sofia kommer så bra överens. Jag hade utrustat oss med snacks, dricka, böcker och DVD, för resan kan ju ta lång tid beroende på trafiken. Dessutom stänger de omväxlande vägen upp till Puncak (området som ligger närmast safariparken) för att släppa ner eller upp trafiken. Puncak, som betyder topp på indonesiska, är ett populärt område för helgfirande Jakartabor. Som namnet avslöjar, ligger det uppe i bergen så luften är svalare och det är fina omgivningar med bergsvyer. Vi hade inte klurat ut exakt när vägen upp var öppen, finns nog ingen exakt tidpunkt.....Vi hade lite tur, för vi behövde bara stå still i 10 minuter. Affärerna blomstrar utanför bilfönstret så fort trafiken saktar av. Genast dyker det upp försäljare av allehanda ting. Mat, tidningar, leksaker, medicin osv.

Efter 2 timmars bilfärd var vi så framme. Vi valde att åka direkt in i safariparken, där man med bil tar sig fram bland de lösgående djuren. De flesta djuren håller sig i sina betesområden vid sidan om vägen, förutom alla bockar och hjortar. Vi hade inhandlat lite morötter så att vi skulle kunna mata djuren. Sofia fick sitta framme i Lailas knä och vågade slänga ut en och annan morot. Lovisa var nog mest imponerad av elefanterna för efteråt när jag frågade henne så sa hon "fant, fant". Förstås fanns det lejon, tigrar, flodhästar och noshörningar också. Och apor. Dessa förbaskat irriterande makaker. De har ingen hyfs alls. Jag har en lång historia med makaker, mestadels negativ, så inga fönster nere när aporna närmade sig.

Efter safarin var det äntligen dags att sträcka på benen. Vi matade elefanter, Sofia red på häst och åkte minitåg med Laila. Vi var också på ett baby zoo, där stackars ungdjur låg till allmän beskådan och för en billig peng kunde man få sitt foto taget tillsammans med de vilda djuren. Sorgligast var en leopardunge och en lejonunge. Leoparden låg ihopkrupen med skrämda ögon. Lejonet stirrade orörligt framför sig med glasartad blick, förmodligen drogat. Usch ja. Förutom detta måste jag ändå säga att det överlag var en välhållen safaripark.

När det var dags för hemfärd fick vi väcka Danang (chauffören) som låg och sov i bilen. Bättre han vilar sig innan än under bilturen, eller hur.. Vi timade vägavstängningen dåligt och fick sitta en timme i bilen innan det rörde på sig. Alltså tre timmar hem igen. En riktig heldagsutflykt. Fast det är ju så det är här ibland, står man inte ut med det så fastnar man hemma och hur kul är det?

På söndagen ägnade vi oss åt lite mer glamourösa utsvävningar. Jag och Sofia åkte med några vänner till hotell Mulia och åt deras söndagslunchbuffet. Inklusive bubbel som hela tiden fylldes på i glasen. Farligt, för man tappar räkningen. Men jag stoppade i tid, jag måste ju ta mitt ansvar som mor...:) I lobbyn fanns det massor av saker att göra för barnen och där fanns även personal som såg efter dem. Men skeptisk som jag är så blev det en del springande fram och tillbaka i alla fall förstås. Det var en lyckad dag för alla. Sofia fick leka med sina kompisar och hälsa på en jättekanin (utklädd), mamma fick träffa sina kompisar och dricka lite bubbel och njuta god mat. Lovisa fick vara hemma med Jatmi och leka på gården, väldigt nöjd med det.