Vin, shopping och alarmtest

Ursäkta ett slitet uttryck: Tiden går så jäkla snabbt!! Nu är det inte så länge kvar tills vi åker till Sverige på sommarsemester. Det ska bli jättehärligt. Jag känner också att det ska bli roligt att komma tillbaka till Jakarta, vi har så smått börjat bygga upp ett liv här.
Förresten, jag tror att jag ska försöka börja tänka tvärtom, Vad sakta tiden går! Jag har en idé om att ju mer vi intalar oss att tiden går snabbt, ju snabbare känns det. Då borde man kunna ändra den känslan genom att tänka tvärtom, eller?

I söndagskväll bjöd våra danska grannar oss på ett glas vin nere vid poolen. Kvällarna är så sköna, det blåser oftast en lätt bris där nere då. Ungarna lekte bra på lekplatsen. Sofia fick Mads till att leka Skönheten och Odjuret......Lovisa blir som en kalv på grönbete när man släpper ut henne, men jag anar en viss förändring; hon lyssnar äntligen lite, lite på vad jag säger och springer inte iväg så långt bort hon kan hela tiden. Däremot har Sofia slutat lyssna alls.....Jag får upprepa saker jag vill hon ska göra tre, fyra gånger innan jag får någon reaktion. Förmodar att det handlar om fyraåringens selektiva hörsel......För skulle jag säga "glass" eller "godis" då hör hon på en gång. Märkligt, eller hur ;)

Jag och Gitte har hunnit med att gå på bazaar i veckan (igen). BWA - British Women Association - var det som höll i det denna gången. Annan plats, samma försäljare, samma besökare. Expatcommunityn är inte så stor......Fast det är trevligt att gå omkring och heja på folk.

I går hade vi en lite rolig incident här hemma. Jag har alltid undrat över vad det är som sitter i taket i hall och vardagsrum, förutom alla brand- och rökvarnare, sprinklers, spottar och airconditionluckor. Ni ser det högst upp i bilden nedan.

Igår kom förklaringen. De testade alarmen i huset igår, så det ringde och tutade ute i trappen. När det slutade hörde jag helt plötsligt ljudet från en hög kvinnlig röst som fyllde lägenheten....."Attention, attention ladies and gentlemen, we are now testing the alarm system". Sofia blev livrädd (inte Lovisa som lugnt pysslade vidare med sitt), och jag klandrar henne inte. De där runda mojängerna i taket är högtalare, så att management  och deras "hustomtar" ska kunna meddela oss boende om det händer något allvarligt. Det kändes som i en film, Någon kan prata med dig. Kanske det inte är sprinklers det där andra förresten, Någon kanske kan se oss också......

Lovisa och jag i skrivandes stund